Hur påverkas hushållen av
•
Så påverkas hushållen av stigande räntor
Minskad konsumtion
Ekonomer varnar nu för att räntekostnaderna kan komma att dubbleras framöver. Enligt en Novusundersökning som Ekonomibyrån låtit göra framgår att sex procent av svenskarna skulle behöva flytta om räntekostnaden blir dubbelt så hög.
Inte oväntat är det de med lägst hushållsinkomster som påverkas mest. I den gruppen säger elva procent att de skulle behöva flytta.
Drygt en femtedel av svenskarna skulle behöva konsumera mindre i vardagen om räntekostnaderna dubblerades. Men det finns flera intressanta skillnader säger Novus vd Torbjörn Sjöström.
– Villaägare har bättre ekonomisk trygghet än bostadsrättsinnehavare. Privatanställda har en starkare ekonomi jämfört med offentliganställda, och storstadsbor är starkare än i glesbyden, säger han.
LO-medlemmar drabbas mest
Sett till fackförbundstillhörighet skulle konsumtionskraften hos LO-medlemmar påverkas mest om räntorna går upp enligt undersökningen. Där svarar 41 proc
•
Hushållens skuldsättning utgör en risk för svensk ekonomi och svenska konsumenter
Lån är i grunden något bra och en central del av ett välfungerande samhälle. Det möjliggör till exempel köp av bostäder eller konsumtion tidigare i livet än vad som annars skulle vara möjlig. Samtidigt är lån en balansgång. Fördelarna kan snabbt övergå i problem om långivare ger ut för stora lån eller lånar ut pengar till konsumenter som inte kan betala tillbaka.
Amorteringskrav och bolånetak har minskat riskerna
Under flera år hade vi låga räntor och kraftigt stigande lån. FI:s uppdrag är verka för finansiell stabilitet och ett gott konsumentskydd. Det är mot denna bakgrund vi införde bolånetaket och amorteringskraven. Dessa brukar gå under benämningen låntagarbaserade åtgärder. Syftet är helt enkelt att bygga motståndskraft i hushållssektorn.
Krav på en viss kontantinsats vid köp av bostad och krav på regelbunden amortering har gjort att hushållen lånat mindre, vilket i sin tu
•
Senast uppdaterad: 2024-12-02
Förändringar i konsumtionsmönster påverkas av skiftningar i priser och konkurrens på varor och tjänster. Men även tillgången till nya varor och tjänster påverkar vår konsumtion. Till exempel har digitaliseringen inneburit att vi idag lägger mer pengar på kommunikation än tidigare.
Förändringar i hushållens konsumtionsmönster går i regel långsamt och kan vara svåra att urskilja från ett år till ett annat. Ett skäl till att konsumtionsmönstret ändras är att vissa varor eller tjänster ökar mer i pris än andra. Här påverkar både inhemsk konkurrens och billiga importvaror från utlandet en stor roll.
Några trender som däremot går att urskilja är att hushållen lägger allt mindre av sina pengar på livsmedel och bostad. När det gäller bostäder spelar de tidigare låga räntekostnaderna en stor roll.
Den minskade kostnadsandelen som hushållen lägger på livsmedel beror bland annat på att matkostnaden har minskat, framför allt genom utökad livsmedelsimport. Utvec