Hur låter lungödem
•
ABC om Pleuravätska
Pleura består av två tunna membran. Det inre membranet täcker lungans yta (pleura viscerale), medan det yttre täcker insidan av bröstkorgsväggen (pleura parietale). Pleurahålan utgörs av området mellan dessa bägge blad. Pleuraytan har stor förmåga att omsätta vatten och elektrolyter. Den vätska som normalt ultrafiltreras innehåller en liten mängd protein som resorberas genom det lymfatiska systemet i pleura parietale, varvid det kolloidosmotiska trycket blir så lågt att det normalt endast finns mindre än 10 ml vätska [1]. Vätskan fungerar som »smörjning« av pleurabladen. Då produktionen och/eller läckaget av vätska överstiger pleuras absorptionsförmåga ackumuleras emellertid vätskan i pleurahålan som pleuravätska.
Orsaker
Pleuravätska (hydrotorax) är en vanlig manifestation vid en rad olika sjukdomar. Orsakerna kan vara flera och sträcker sig från benigna, behandlingsbara tillstånd till allvarliga, maligna sjukdomar. Nedan diskuteras några av de viktigaste o
•
Lungödem och akut hjärtsvikt
Vad är akut lungödem?
Våra lungor innehåller miljoner små elastiska lungblåsor som kallas alveoler. Vid varje andetag överförs syre från alveolerna till blodet och omvänt skiljs koldioxid, att avfallsämne från förbränningen, ut från blodet och förs över i utandningsluften. Normalt sker detta utbyte av syre och koldioxid utan problem. Men ibland leder ett ökat tryck i blodkärlen i lungorna till att vätska från blodet sipprar ut, fyller alveolerna och hindrar dem från att ta upp syre – ett tillstånd som kallas lungödem.
I de flesta fall är det en hjärtsjukdom som förorsakar lungödem. Men vätska kan samlas i lungorna också av andra orsaker, som till exempel lunginflammation, vissa giftiga ämnen, läkemedel eller att du har drabbats av akut höjdsjuka.
Akut lungödem är en medicinsk akutsituation och kräver omedelbar behandling. Även om lungödem ibland leder till dödsfall, så är utsikterna ofta goda om du får snabb och korrekt behandling både för lungödemet
•
När döden är nära
Symtombilden i livets slutskede är ofta relativt lika och stereotyp oavsett vilken eller vilka sjukdomar som är bakomliggande. Smärta, dyspné, illamående ångest och konfusion dominerar. Som tidigare beskrivits blir smärta ett allt vanligare symtom ju senare i livet patienten befinner sig. Ångest och konfusion är viktigt att uppmärksamma och särskilja då behandlingen skiljer sig åt.
Många patienter beskriver en rädsla för livets slut och de hotfulla symtom man föreställer sig. Det är viktigt att beskriva för patient och närstående att det finns god och etablerad symtomlindring att få, men också biverkningar i form av trötthet, kanske kognitiv påverkan och sedering.
För att på bästa sätt följa symtombilden hos en patient som kanske inte längre är helt vaken är stan