Hur många venus
•
Serien Solsystemets himlakroppar inledde vi för att fira superrymdåret 2019 med att besöka några av de mest spännande ställen i vårt solsystem. Serien är ett samarbete mellan Rymdåret och Populär Astronomi.
Såg du Venus igår kväll? Om det var hyfsat molnfritt och du lyfte blicken en bit är det sannolikt. Som vi skrev om i december lyser aftonstjärnan Venus – efter solen och månen – klart starkast på himlen under februari och mars 2020.
Aftonstjärnan, ja. Venus kallas ju både aftonstjärna och morgonstjärna efter när planeten syns som bäst på himlen – under tidig morgon eller i skymningen. Lite förvirrande är det, dels för att det ju rör sig om en planet och inte en stjärna, dels för att begreppen aftonstjärna och morgonstjärna används för alla planeter som är synliga på stjärnhimlen, inte bara Venus. Dessutom kan de två namnen ge sken av att det rör sig om olika himlakroppar när det i själva verket ju är en och samma. De antika grekerna antog faktiskt att det
•
Venus: Jordens systerplanet
Om du tittar på himlen just när solen gått ner, eller innan den går upp, brukar du kunna se ett särskilt ljusstarkt föremål. Är det kanske en ovanlig stjärna, eller en satellit? Nej, det är planeten Venus! Med ett genomsnittligt avstånd av 110 miljoner kilometer från solen är Venus den näst innersta planeten, och jordens närmaste granne. Venus och jorden är inte bara nära varandra – de liknar också varandra på många sätt!
Venus storlek, massa, densitet och tyngdkraft är bara lite mindre än jordens. Det är därför Venus ibland kallas jordens systerplanet! Eftersom deras yttre är så lika, tror forskare att deras inre också har likheter. Venus har troligtvis en kärna av metall, omgiven av en mantel av sten, täckt av en hård stenskorpa. Vi tror att Venus kärna är lite större än jordens, och att den också kan innehålla lättare grundämnen, som svavel.
Manteln utgör huvuddelen av planeten, och skorpan är cirka 20 till 50 km tjock. Även om de har mån
•
Varm planet
Hög temperatur och tryck
Venus är inte bara het på ytan utan har även ett förkrossande atmosfäriskt tryck; cirka 92 gånger det på jorden. Trycket skulle kännas på samma sätt som om man kunde dyka cirka 1000 meter under havsytan.
Som om inte höga temperaturer och ett förkrossande tryck skulle vara tillräckligt illa så består regnet på Venus av svavelsyra. En olycksalig astronaut som kliver ur sin skyddande rymddräkt på Venus kommer att på samma gång:
- brännas av planetens höga temperatur
- bli krossad av dess höga atmosfäriska tryck
- brännas av fallande regndroppar av syra.
Ett långt dygn
Ett dygn på Venus är 243 jorddygn långt, vilket innebär att det tar Venus 243 cirka 24-timmarsperioder att rotera kring sin axel. Eftersom Venus rotation går åt "fel" håll, retrograd, jämfört med de flesta andra planeter förefaller solen gå upp i väster och ned i öster.
Det tar Venus 225 jorddygn att kretsa runt solen. Det innebär att ett dygn på Venus (243 jorddygn) är