Hur låter fjärilar
•
Search
Påfågelöga, Inachis io
Påfågelöga. Foto: Ingemar Ahlén
Lyssna på påfågelöga
Påfågelögat hör till de arter som övervintrar som vuxna i jordkällare, vindar, grottor, gamla gruvor etc. De sitter då ofta högt uppe på väggar eller i taket och har vingarna slutna. Man har länge känt till att de vid störningar plötsligt kan slå ut vingarna och då exponera ögonfläckarna, något som antas skrämma attackerande fåglar. När de öppnar och sluter vingarna avger de ett strävt, väsande ljud men också ett plötsligt, mycket starkt knäppande eller klickande läte. Det är ohörbart för det mänskliga örat men ligger mitt i fladdermössens känsligaste frekvensområde. Funktionen kan vara att avvärja attacker från fladdermöss.
Uppspelningen sker med en tiondels hastighet så att man förutom väsandet från vingrörelserna också kan höra det starka ultraljudsklicket. Inspelningen är gjord i Uppland januari 2006.
Mindre båtspinnare, Pseudoips prasinana
Mindre båtspinnare. Ur Nationalnyck • 1. Parning: Fjärilshanen söker upp fjärilshonan då det är dags för parning. Detta kännetecknas av att två fjärilar flyger runt tillsammans i en parningsdans. Efter parningsdansen sätter sig honan ner. Om hon vill para sig låter hon sig påverkas av hanens dofter, feromoner, som han avger från speciella doftfjäll som finns på framvingarna. Hanen för sedan in sin bakkropp mellan honans vingar med ett griporgan som finns längst bak på kroppen. Parningen kan pågå i upptill tio timmar. Under tiden kan fjärilarna fortfarande flyga och kan då komma undan potentiella fiender även under detta utsatta tillfälle. 2: Äggläggning: Efter parningen lägger honan sina ägg på den växt som är fjärilens värdväxt. En värdväxt är den växt som ska bli föda för larven. Värdväxten är vanligtvis bara en eller ett par växter för varje art, därför måste honan vara en utmärkt botaniker. Genom luftkuddar på fötterna identifierar hon värdväxten. Då honan rör över bladen kan hon kän • Det finns omkring 150 000 arter av fjärilar över hela världen, från de tropiska regnskogarna till tempererade ängar. När vi pratar om fjärilar tänker nog de flesta på dagfjärilar, som ofta är färggranna och där flera arter är välbekanta, som t.ex. citronfjäril och påfågelöga. Men dagfjärilarna utgör bara en bråkdel av alla arter. Av världens cirka 150 000 fjärilsarter är bara 12 % dagfjärilar. Majoriteten tillhör gruppen nattfjärilar. Hit hör t.ex. mätare, nattflyn, spinnare, svärmare, mott, vecklare och malar. Gemensamt för dom alla är att fjärilarna har två par vingar som är täckta av vingfjäll. Och att de genomgår en livscykel med fyra stadier; ägg, larv, puppa och fullbildad fjäril. I Sverige finns det omkring 2 700 arter av fjärilar, vilket gör dem till en betydelsefull del av den svenska faunan. Fjärilarnas habitat sträcker sig från Skånes blomrika ängar till de arktiska landskapen i norra Lappland. Bland de mest kända arterna finner man apollofjärilen, s
Fjärilens livscykel
Fjärilar i Sverige