Hur utses skiljemän
•
Utnämning av skiljedomare
Vem kan utses till skiljedomare?
En skiljedomare behöver inte vara en jurist utan kan vara en expert inom området som tvisten rör. Men i praktiken är de flesta skiljedomare advokater, juridikprofessorer eller forskare, domare eller en person verksam inom tvistlösning.
Det finns inte så många begränsningar kring vilka kvalifikationer en skiljedomare ska ha enligt SCC:s regler och Svensk lag om skiljeförfarande, som omfattar alla skiljeförfaranden med säte i Sverige. Vem som helst som är opartisk och oberoende gentemot parterna kan fungera som skiljedomare.
Har SCC en lista över skiljedomare?
Nej, vi har inte en speciell lista med godkända skiljedomare, i stället har parterna i princip full frihet att utse den skiljedomare som de anser vara mest lämpad att avgöra tvisten.
Parterna kan be SCC om en lista med kandidater som möter vissa kriterier, och de kan även söka information om passande skiljedomare via Arbitrator Intelligence,&
•
Skiljenämnd
Skiljenämnd är beteckningen på ett organ som istället för domstol kan rättskraftigt avgöra tvister i vilka förlikning kan träffas.
Att skiljenämnd väljs i stället för domstol beror på att skiljenämnd kan avgöra tvisten snabbare eftersom skiljedom ska meddelas inom sex månader och på att en skiljedom inte är offentlig.
En nackdel med skiljenämnd är att det blir dyrt eftersom förlorande part får betala kostnaderna för skiljemännen förutom motpartens och egna rättegångskostnader.
I allmänhet går det till så att vardera parten väljer en skiljeman. Dessa två valda enas sedan om en tredje skiljeman som blir ordförande. Parterna kan även komma överens om att endast välja en skiljeman. Parterna kan avtala bort rätten att överklaga skiljedom.
I Sverige gäller lagen om skiljeförfarande, som dock är dispositiv.
Parterna får bestämma hur många skiljemännen skall vara och hur de skall utses.
En skiljedom är ogiltig
- om den innefattar prövning av en fråga som enligt s
•
För dig som skiljeman i hyresnämnd
Hyran för de flesta bostadslägenheter bestäms genom kollektiva förhandlingar. Parter i sådana förhandlingar är en hyresvärd och en hyresgästorganisation. Om hyresvärden är medlem i en organisation av fastighetsägare, kan även organisationen vara part i förhandlingarna på hyresvärdens sida.
De grundläggande förutsättningarna för de kollektiva förhandlingarna regleras i hyresförhandlingslagen (1978:304).
Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om justering av den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar förs vanligtvis årligen och kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna.
Det är för att lösa tvister mellan parterna i dessa årliga hyresförhandlingar som hyresnämnden kan utse en särskild skilje