Hur skröjbränner man
•
Processen
Leror och glasyr
Olika leror har olika egenskaper, både gällande färg, yta men också hur godset beter sig. Jag använder främst olika typer av stengods- och porslinslera. Jag bränner lerorna till sin vitrifikationspunkt, vilket innebär att lerpartiklarna fogas samman under bränningen. Det gör godset både tåligare, och vattentätt i sig självt utan glasyr. Stengods och porslin går också fint att köra i diskmaskin av den här anledningen.
Glasyr är ett glaslager som smälter ut på leran. De består av tre huvudsakliga komponenter, ett glasbildande ämne, ett flussande (gör att glasyren smälter ut) och ett stabiliserande. Sedan kan man ha i olika färgande oxider och andra ämnen som påverkar slutresultatet, det är en hel värld att fördjupa sig i!
Jag blandar nästan uteslutande mina egna glasyrer. Glasyrerna jag använder lämpar sig utmärkt för bruksföremål, samtliga är fria från bly och kadmium.
Tekniker
Jag använder mig av alla keramiska grundtekniker, men främst ringl
•
Godsets placering i ugnen.
Temperaturen blir som regel inte helt jämn i en elugn. Det gäller såväl små som stora ugnar. Ofta är det godsets placering i ugnen som är det avgörande för att uppnå goda bränningsresultat. Fördela godset så jämnt som möjligt i ugnen för att främja god luftcirkulation i botten och sidor. Finns inte möjlighet att fylla ugnen helt bör godset sättas i mitten av ugnen. En sättning av gods i enbart nedre delen av ugnen resulterar nästan alltid i bränningsfel.
Skröjbränning.
Många fel vid bränning av lergodslera och lergodsglasyrer kan härledas till felaktig skröjbränning. En stor del av de sprickor (förutom torksprickor) och sprängningar som förekommer beror på för snabb temperaturstegring upp till 600°C. Praktiskt taget alla ugnar är försedda med en effekt- eller energiregulator som medger att bränningen tar ca 6 timmar upp till 600°C. Vi rekommenderar skröjbränning av lergodslera till ca 920°C då alla våra glasyrers flyttal är beräknade på basis av
•
Skröjbränning
Skröjbränning (även rågodsbränning och biskvibränning) är den första bränningen av ett keramiskt alster.[1] Keramiska alster bränns som regel två gånger; första gången utan glasyr (skröjbränning) och andra gången sedan de glaserats (glasyrbränning). Gods som är bränt första gången kallas skröjat eller skröjbränt gods. En skröjbränning når som regel en temperatur mellan 900 °C och 1 000 °C.
Vid så kallad råglasering glaseras emellertid godset redan innan det bränns första gången, varefter godset bränns som i en skröjbränning till att börja med. Efter tusengradersstrecket kör man emellertid vidare upp i temperatur, på samma sätt som vid en glasyrbränning.
Skröjbränningen går långsammare upp till 1 000 °C på grund av att godset har en tendens att spricka eller explodera i ugnen den första gången det bränns. Efter att godset en gång har nått denna temperatur har den risken emellertid eliminerats, även sedan godset svalnat igen. Därför ka