Hur många partiledare har
•
Så mycket tjänar partiledarna – se hela listan
Uppdrag granskning har kartlagt hur mycket Sveriges partiledare tjänar och var pengarna kommer ifrån. Men flera av dem har inte redovisat sidoinkomster från sina partier.
Riksdagsledamöter i Sverige är enligt lag skyldiga att redovisa större aktieinnehav, sidoinkomster och styrelseuppdrag. Registret är till för att skapa insyn och öppenhet.
Flera partiledare tjänar betydligt mer än de 858 000 kronor som riksdagsuppdraget ger. Trots det har tre av dessa kryssat i ”inget att rapportera” på frågan om sidoinkomster.
”Alla inkomster ska vara redovisade”
Det gäller bland annat moderatledaren Ulf Kristersson som i dag har en årsinkomst på drygt 2,2 miljoner. Med den inkomsten är han också den bäst betalda partiledaren i Sverige, tillsammans med statsminister Magdalena Andersson (S).
Varken Ebba Busch (KD) eller Jimmie Åkesson (SD) har redovisat arvodet från sitt parti som sidoinkomst i det ekonomiska registret.
Moderaterna svarar att
•
Nu har Sverige fler kvinnliga partiledare än någonsin
Magdalena Andersson (S) kan snart bli historisk som Sveriges första kvinnliga statsminister. Men redan nu har valet av henne till partiledare bidragit till historia.
Aldrig tidigare har Sveriges riksdagspartier letts av så många kvinnor. Sex av riksdagspartierna har en kvinnlig partiledare (om man räknar MP:s delade ledarskap).
Men det tog 64 år, från det att kvinnor fick rösträtt och blev valbara, 1921, till det att Sverige fick sin första kvinnliga partiledare för ett riksdagsparti i Sverige. 1985 blev Karin Söder (C) vald till den första kvinnliga partiledaren i Sverige.
Män röstar blåbrunt
Nu företräds alltså sex av riksdagspartierna av en kvinna, men det kan ändå bli så att det blir ytterligare en man i raden på posten som statsminister, moderaternas Ulf Kristersson – ett parti som lockar männen.
Men sämst på att locka kvinnliga väljare är Jimmie Åkesson. 2018 hade Sverigedemokraterna mer än dubbelt så många man
•
Kakor på scb.se
I SCB:s undersökning om nominerade och valda som publiceras i dag finns statistik om nominerade och valda i valen 2022.
– Inte mycket har hänt med könsfördelningen i Sveriges folkvalda församlingar efter höstens val. Det är genomgående färre kvinnor än män som har valts in i riksdagen, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, säger Jonas Olofsson, som arbetar med demokratistatistik på SCB.
Av kandidaterna som valdes in i riksdagen var 46 procent kvinnor och i landets kommunfullmäktige var andelen 43 procent.
– I riksdagen och kommunfullmäktige var andelen kvinnor och män oförändrad efter höstens val jämfört med de som valdes in fyra år tidigare.
I regionfullmäktige ökade andelen kvinnor från 48 till 49 procent.
Stora skillnader
Könsfördelningen är på samtliga politiska nivåer minst jämn bland kandidaterna under 30 år och bland kandidaterna som är 65 år och äldre.
– Det är tydligast bland unga riksdagsledamöter, där 24 procent av de invalda är kvinnor. Sa