Hur ser hjärnsubstans

Hallå där Soheil Damangir, doktorand vid Sektionen för klinisk geriatrik. Den 25 augusti disputerar du med din avhandling "The matter of white and gray matter in Alzheimer's Disease", vad handlar den om?

Min avhandling handlar om hjärnans vitsubstans (dvs. sambandet mellan olika delar av hjärnan) i förhållande till förändringar i grå hjärnsubstans och kognition. Vi ville förstå hur skador på vit hjärnsubstans och de riskfaktorer som orsakar skador på vit hjärnsubstans påverkar försämringen av kognition.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Vi visade att kognitiv försämring inte bara handlar om förändring och neuronförlust i den grå hjärnsubstansen; och att skador på vit hjärnsubstans är mycket viktigt speciellt för friska människor. Vi har också föreslagit ett nytt sätt att mäta skador i den vita hjärnsubstansen och visade att metoden kan fånga upp subtila förändringar mycket tidigt i sjukdomen.

Hur kan den kun

•

Så utvecklas hjärnan hos skolbarnet

De flesta av nervcellerna bildas under fostertiden men under barnaåren bildas många nya kopplingar, synapser, mellan olika nervceller. Synapsbildningen mellan nervceller är nödvändig för att vi ska kunna lära oss nya saker eftersom det gör att olika delar av hjärnan kan kommunicera med varandra och nya minnen skapas.

Hjärnan är som mest formbar fram tills vi är fem till sju år gamla och det är under barnaåren som vi har lättast att lära oss nya saker.

En sjuårings hjärna väger nästan lika mycket som den vuxnas. Synapsbildningen börjar plana ut och hjärnan växer inte så mycket mer och det uppstår en jämvikt mellan bildandet och försvinnandet av synapser.

Hjärnans vita substans ökar

Hjärnbarken, eller hjärnans grå substans, är som tjockast hos flickor vid 11 års ålder och hos pojkar vid 12 år. Efter det sker en minskning av den grå substansen medan den vita substansen ökar. Den vita substansen innehåller buntar av nervtrådar som sköter kommun

•

Vit hjärnsubstans

Vit hjärnsubstans (Substantia alba) består till huvuddel av neuronersaxondel, som på grund av myelinisering ses som vit. Här sker huvudsakligen informationstransport mellan nervcellerna i den grå substansen (i hjärnbark och kärnor) med varandra. Om hjärnan vore ett datornätverk så skulle den grå substansen vara de faktiska datorerna och den vita substansen skulle vara de kablar som band samman datorerna och gjorde det möjligt för dem att kommunicera med varandra.

Det som ger den vita substansen dess färg är ett fettlager, myelin, som axonerna är inbäddade i. Myelinlagret, som består av så kallade gliaceller, ökar hastigheten med vilken nervimpulser kan förmedlas genom axonerna genom en ökning av konduktansen.

Vit substans utgör större delen av de inre delarna av hjärnan och omges av hjärnbarken, som utgörs av grå substans. I ryggmärgen är lägesförhållandet det motsatta, det vill säga att den grå substansen är innerst (näst canalis centralis) och omges