Hur lång växer gula
•
Välkommen på årets länsstämma!
Idag står jordbruket inför många utmaningar. Baljväxter kan bidra till att lösa flera av dem! Genom att odla och äta mer bönor, linser och ärtor kan vi bland annat minska klimatpåverkan, gynna den biologiska mångfalden och hushålla med resurserna.
Vi människor behöver protein i maten för att må bra. Baljväxter innehåller mycket protein. Genom att äta bönor direkt istället för att göra kraftfoder till höns, kor och grisar kan vi få den näring vi behöver med ungefär en tiondel av de resurser som behövs för att producera kött. Baljväxter sparar mark, diesel till traktorer, eventuella bekämpningsmedel mm. När jordens befolkning växer behöver en stor del av proteinet komma från växter, om maten ska räcka åt alla. Därför är det bra att äta minst varannan vegetariskt.
Tips: Gula ärtor
Svenskodlade ärtor är inte bara proteinrika och hälsosamma, de är även klimatsmarta. Torkade gula ärtor är liksom andra baljväxter väldigt klimatsmarta och tar lite resu
•
Gullranka – fakta och skötselråd
Vetenskapligt namn (Latin): Epipremnum aureum
Familj: Kallaväxter (Araceae)
Gullranka är en av flera klassiska gröna växter som har blivit allt trendigare under de senaste åren. Det slående vackra bladverket med mönster i gulgrönt är säkert en av anledningarna till dess popularitet. Dessutom är gullrankan både lättskött och lättplacerad. Du kan ha den som en hängande växt i en ampel, eller på en hylla. Men den kan också klättra med sina luftrötter om den har något att fästa vid, till exempel ett växtstöd i kokos eller något annat poröst material.
Gullranka innehåller växtsaft som kan vara irriterande (giftinformation.se) och är giftig för hundar och katter, så håll växten utom räckhåll för både barn och fyrbenta vänner.
Skötselråd för gullranka
Du behöver inga gröna fingrar för att hålla liv i en gullranka! Den är en av de mest tåliga gröna växterna vi har.
Var trivs gullranka bäst?
- Ljus
Gullrankan trivs bäst på ljusa platser, m•
Förvånansvärt lite är känt om hur träden anpassar sig till vintern
Att trädens löv blir gula eller röda under hösten vet de flesta, men det är anmärkningsvärt lite forskat om varför bladen byter färg och hur träden vet när det är höst. En av få forskare i världen som ägnat sig åt dessa frågor är Stefan Jansson, genetiker vid Umeå universitet och professor i växters cell- och molekylärbiologi.
En anledning till att det inte forskas speciellt mycket på trädens strategier inför hösten är att det kan vara ganska frustrerande och tidsödande.
– Vi kan i stort sett bara göra ett experiment per år, berättar Stefan Jansson, som hittills framför allt forskat på aspar. Misslyckas vi är det bara att vänta till samma period nästa år. Därför är det nästan ingen annan som är så dum att de forskar på detta.
Man kan tycka att det borde räcka att bara skriva ner i en kalender när man ser att trädkronorna blir gula, men så enkelt är det inte. När bladen ser gula ut har nedbrytnin