Hur är skelett uppbyggda

  • Skelettet fakta för barn
  • Människans skelett namn
  • Hur många ben har en vuxen människa

    • •

    Skelettet

    Om du har en digital version av Spektrum Biologi kan du fortsätta att lära här:

    Utan skelett hade vi människor varit som högar av kött, i en påse av hud.

    Skelettet håller oss upprätt. Dessutom behövs det för att vi ska kunna röra oss. Utan det skulle inte våra muskler och senor ha något att fästa i. Men det finns faktiskt varelser som klarar sig utan skelett, som maneter. Och så finns det dom som har sitt stöd på utsidan, istället för insidan. Skaldjur, till exempel.

    Skelett på utsidan: exoskelett.
    Skelett på insidan: endo-skelett.

    Man brukar säga att människor har 206 ben – men det kan faktiskt skilja mellan olika personer. En del har fler ryggkotor än andra, eller extra revben. Vi har dessutom fler ben när vi är barn, eftersom vissa bendelar växer ihop med tiden.

    Det största benet hos människan är lårbenet. Minst är ett ben i örat, stigbygeln.

    Om skelettet hade varit helt solitt, hade det blivit jättetungt. Men en del av skelettet är fullt av

    •

    Skelett

    Skelettets uppbyggnad

    Skelettet består av ben, och benet i sin tur består av benvävnad och vissa mjukdelar. Benvävnaden består av olika celler och en bensubstans, och är en levande vävnad som under hela livet byggs upp och bryts ner beroende på det aktuella behovet.

    Benvävnad och bensubstans

    Det finns två typer av benvävnad, kompakt och spongiös benvävnad.

    • Den kompakta benvävnaden (även kallat kortikal benvävnad) finns på ytan av benet och är packad väldigt tätt. Denna utgör 20% av skelettets vikt.
    • Den spongiösa benvävnaden (även kallat trabekulär benvävnad) finns innerst i benen och utgör 80% av skelettets vikt. Denna är porös och kan liknas vid en tvättsvamp i strukturen. Det är i den spongiösa benvävnaden som benmärgen ligger.

    Benvävnadens celler finns i tre typer:

    1. Osteoblaster - producerar bensubstansen
    2. Osteocyter - bildas av osteoblaster och underhåller bensubstansen
    3. Osteoklaster - bryter ned bensubstansen

    Osteocyterna ligger inneslutna i bensubstan

    •

    Skelett

    För andra betydelser, se Skelett (olika betydelser).

    Skelettet (av grekiska: skeletos. förtorkad kropp,[1] på latin ossa) är en stödstruktur hos en- eller flercelliga djur, som är nödvändigt både för struktur och rörelseförmåga.[1] Skelett delas vanligen in i tre typer - yttre skelett eller exoskelett, inre skelett eller endoskelett, och hydrostatiskt skelett bestående av vätskefyllda kammare.

    Exoskelett finns hos många insekter och hos kräftdjur. Alla leddjur har exoskelett under åtminstone någon del av sin livstid. Ett sådant bildar ett skyddande skal runt sin bärare. Endoskelett har de flesta vertebrater, och består av benvävnad som är mineraliserad med bland annat kalcium och kisel. Hos andra arter, såsom broskfiskar, kan endoskelettet bestå av brosk. De djur som har brosk istället för benvävnad är till exempel hajar och rockor.

    Hydrostatiska skelett bestående av vätskefyllda kammare hittas exempelvis hos nässeldjuren. Detta är en typ av