Hur tjocka väggar mellan
•
Innerväggar
Lägenhetsskiljande vägg
Lägenhetsskiljande väggar ska uppfylla krav på brandsäkerhet och ljudisolering. Normalt handlar det om en regelvägg med dubbla fristående regelverk och dubbla ytskikt av skivmaterial. Olika försök har visat att optimal ljudisolering uppnås vid cirka 70 mm isolering av vardera väggkonstruktionen. Särskild tätning mot syll/hammarband fordras också.
Ljudöverföringen mellan byggdelar måste reduceras genom noggrann anslutning mot tak och golv. Även när det gäller invändiga skiljeväggar – såväl bärande som icke bärande – är det viktigt att anslutningen görs på rätt sätt.
Lätta innerväggar kan monteras in under ett ljudtak på det sätt som visas i bild 1. Mot golvet ska väggen helst placeras på undergolvet. På flytande golv kan lättväggar (icke bärande) placeras efter det att golvet är lagt. Observera att flytande golv på dämpningsskikt ger en minskning av luft- och steglljudsisoleringen sidledes. Se exempel i figur 2.
1. Spikregel
2. Läkt
3. Und
•
Tjockleken på isoleringen är ingen enkel fråga för den som ska isolera eller tilläggsisolera sitt hus. Enligt nuvarande byggregler (BBR, 3 kap. 14 §) finns det en övre gräns för hur stora värmeförluster ett nybyggt småhus får ha. Detta uttrycks som ”genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (Um i W/m²K) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (Aom)”. Kravet för Um verifieras via en energiberäkning (BEN).
– Det finns allmänna rekommendationer som man kan följa för nybyggda småhus. Till exempel råder en praxis att isolernivåerna för mineralull motsvarar cirka 240 mm i väggar, 500 m lösull i tak och 300 mm i golv. När det gäller andra typer av isolermaterial får man utgå från angivna rekommendationer för respektive material, säger Christer Harrysson som är professor i byggteknik.
Frågan är om det är energiekonomiskt motiverat att öka isoleringens tjocklek jämfört med rekommenderade värden? I passivhus är det till exempel vanligt att använda 400 m isolering i grund, 500 mm isoler
•
Konstruktionstjocklekar
Uppskattningen kan vara överslagsmässig, men gärna tilltagen i överkant eftersom det är lättare att i ett senare skede minska en tjocklek än att öka den.
Uppgifterna i tabellen kan användas i normala träbyggnader. Om särskilda krav gäller för värmeisolering eller om ovanliga bärande system ska användas bör man i ett tidigt skede ta fram motsvarande relevanta uppgifter.
| Tjocklekar hos träkonstruktioner | |
| Konstruktion | Ungefärlig tjocklek mm |
| Yttertak, värmeisolerat | 400–500 |
| Yttertak, oisolerat | 150 |
| Industritak | 250 |
| Vindsbjälklag | 400 |
| Yttervägg med träpanel | 300 |
| Yttervägg med fasadmurverk | 400 |
| Mellanvägg, bärande | 150 |
| Mellanvägg, rumsskiljande | 100 |
| Mellanvägg, (lägenhetsskiljande), dubbelvägg | 200–300 |
| Mellanbjälklag | 300 |
| Mellanbjälklag, ljudisolerande, lägenhetsskiljande | 350–550 |
| Bottenbjälklag | 300 |
| Bottenbjälklag, oisolerat | 350 |
Tabell 1. Konstruktionstjocklekar hos träkonstruktioner.