Hur hänger pesach och
•
Påsk i tro och tradition
Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet ”pesach”. I berättelsen i Andra Moseboken om Israels barns befrielse ur slaveriet i Egypten, berättas det hur Mose och Aron går till Farao och ber honom släppa folket från fångenskapen. Farao vägrar och Herren låter olika plågor drabba Egypten (2 Mos 7-10). Den tionde plågan innebär att en ”dödsängel” går till hem efter hem. De israelitiska familjerna skulle stryka blodet från ett lamm på dörrposten och dödsängeln gick förbi. (2 Mos 11-12). Det verb som står i grundtexten är pasach, som betyder gå förbi, skona. Av detta verb bildades substantivet pesach, varifrån vi har fått ordet påsk.
Judisk och kristen påsk
Den kristna påsken har rötter i den judiska påsk traditionen och befrielsetemat i judarnas befrielse ur slaveriet i Egypten går igen i Jesu seger över döden genom sin uppståndelse, och därmed alla krafter som står livet emot. Offerlammet bildar bakgrund till Jesu utgivande på korset. Både offermotive
•
Sukkot
Sukkot, lövhyddofesten, varar i sju dagar, varav de två första är riktiga helgdagar, dvs. jom tov. Sedan kommer mellandagar - chol hamoed. Sukkot är en av tre pilgrimsfestivaler, shalosh regalim, där man brukade samlas i Jerusalem på Tempelberget (de andra två är Pesach och Shavuot).
Man ska vistas i en sukka – en lövhydda. Dessa hyddor är täckta med palmblad, kvistar eller i Sverige även granris. De är ofta fint utsmyckade med frukter som hänger från taket och dekorationer som är uppsatta på väggarna.
Tanken är att man ska tillbringa så mycket tid som möjligt i lövhyddan (även om det kan vara lite av en utmaning i Sverige - beroende på vädret) och även inta sina måltider där. Vissa har t o m seden att sova i lövhyddan. Lövhyddan är en symbol för de nomadbostäder som Israeliterna använde sig av under sin ökenvandring och samtidigt också en symbol för Guds beskydd under denna tid.
Källan finns i 3:e Moseboken 23:39-43
אַךְ בַּחֲמִשָּׁה עָשָׂר יוֹם לַחֹדֶשׁ הַשְּׁ
•
Ända sedan ökenvandringen har det judiska folket firat påsk. Faktum är att det mesta i det judiska påskfirandet är sig likt sedan dess. Den påskmåltid som Jesus firade med sina lärjungar för snart 2 000 år sedan ser i stort sett likadan ut idag – den enda skillnaden är egentligen att templet är borta och att man därför inte längre kan äta påskalammet. Men berättelserna man berättar, bönerna man ber, bägarna man dricker och sångerna man sjunger är desamma idag som för 2 000 år sedan.
I ANDRA MOSEBOKEN KAN VI LÄSA om den första påsken. Gud dödar alla förstfödda i Egypten men skyddar dem som har blod på sina dörrposter, och till minne av detta firar judarna ännu i dag pesach. Ordet pesach betyder ”gå förbi”, och det är det som försvenskats till ordet påsk. Vi har även behållit uttrycket påsk för den högtid som firas till minne av Jesu död och uppståndelse. I engelskan har man två olika uttryck: passover för den judiska påsken, som är en direktöversättning av det hebreiska ordet,