Hur låter tretåig
•
Så hör och ser du skillnad på Sveriges hackspettar
Se även våra specifika guider till • fågelskådning • förbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglar • mesfåglar • kärrhökar • örnar • sparvhök/duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten
Som vanligt vid artbestämning av fåglar hjälper det att ha viss statistik i åtanke. Det är betydligt större chans att du ser eller hör en vanlig större hackspett än en raritet som vitryggig hackspett. Det är också troligare att du ser en gröngöling än en gråspett i södra Sverige. Med det sagt kan avvikelser förekomma, som exempelvis att två mellanspettar helt plötsligt dyker upp på Gotland. I den här guiden koncentrerar vi oss dock på de hackspettar som häckar i landet.
Annons
Större hackspett
23-26 cm lång och Sveriges vanligaste hackspett. Har stora vita fläckar på vingarna, röd buk med relativt skarp grä
•
Tretåig hackspett
Tretåig hackspett (Picoides tridactylus) är en hackspett som förekommer över hela tajgaområdet i Palearktis och i ett antal isolerade bergsområden längre söderut. Tidigare behandlades den nordamerikanska vedspetten (Picoides dorsalis) som en del av den tretåiga hackspetten, men urskiljs numera oftast som egen art.
Tretåig hackspett mäter 21,5–24 centimeter, är svartvit och den adulta hanen har gul hjässa. Det svenska trivialnamnet och det vetenskapliga namnettridactylus, som betyder "tre tår", har den fått för att den just har tre tår. Den är starkt bunden till gran men förekommer lokalt i annan skogstyp. Den hackar efter föda på döda eller mycket skadade träd. Tretåig hackspett livnär sig främst av insekter, som den fångar genom att hacka eller peta i barken på mestadels döda eller starkt skadade träd. Huvudfödan utgörs av larver, puppor och omogna imagines av barkborrar, vivlar, praktbaggar, träbockar, trästeklar och träfjärilar.
Tretåig hackspett
•
Större hackspett är den vanligaste av våra hackspettarter, och därför lämplig att börja med. Trumvirveln är tät och mycket kort och snärtig. Den stiger lite i frekvens på slutet, samtidigt som den tonar bort lite i volym.
Mindre hackspett och spillkråka har längre och mer raka, glesa trumvirvlar som låter hela likadant hela vägen från början till slut. Mindre hackspettens virvel är svag och tunn, som ett sprött knatter. Spillkråkans knatter är däremot mycket grovt och kraftfullt och kan höras på mycket långt håll. På avstånd kan det påminna om ljudet av en tung, knarrande slottsport som sakta öppnas.
Tretåig hackspett har också en ganska gles och knattrig trumning, om än inte lika långt utdragen som spillkråkans och mindre hackspettens. Den har inte samma snabba, täta snärt och inte lika kort strof som den större hackspetten.
Gråspetten slutligen ropar oftast (vi återkommer till hackspettars rop i nästa fågelsånglektion) men när den trummar gör den det väldigt snyggt: virveln är