Hur ser hjärnceller
•
Hjärnceller bakom aggression kartlagda
Hög aktivitet i en tidigare relativt okänd grupp nervceller i hjärnan kan kopplas till aggressivt beteende i möss, visar en ny studie gjord vid Karolinska Institutet. Med hjälp av optogenetisk teknik kunde forskarna också styra aggression hos mössen genom att stimulera eller hämma dessa celler. Resultaten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, ökar förståelsen för de biologiska mekanismerna bakom aggressivt beteende.
Aggression är ett beteende som återfinns på alla nivåer i djurriket och som formar människors liv från tidiga möten i sandlådan till – i värsta fall – väpnade, globala konflikter. Som alla beteenden har aggression sitt ursprung i hjärnan. Men vilka hjärnceller (neuron) som är inblandade, och hur deras egenskaper bidrar till de stereotypa uttrycksmönster som konflikter mellan individer ofta yttrar sig i, är ännu i stora delar okänt. Forskare vid Karolinska Institutet visar nu att en tidigare relat
•
Vi får nya hjärnceller även på äldre dagar
Länge trodde man att det inte kunde bildas nya hjärnceller hos vuxna människor. Många har nog fått höra mantrat att man ska vara rädd om de hjärnceller man fått när man är ung för det bildas inga nya.
Forskningen på området har på senare år pendlat en del. Senast publicerades en studie i Nature som visade att vi inte bildar några nya hjärnceller i vuxen ålder.
Missvisande studier
Men nu har en ny studie publicerats som visar att vi visst gör det. Forskarna bakom den nya studien menar att tidigare studier kan ha varit missvisande eftersom man inte uteslutit försökspersoner som ätit medicin som påverkar hjärnan, lidit av neuropsykiatrisk sjukdom eller haft en kognitiv nedsättning.
– Här har forskarna kontrollerat för dessa faktorer. Det är ett spännande inlägg i debatten som pågått kring hur mycket nervcellsbildning det finns hos människan, säger Henrik Jörntell, neuroforskare vid Lunds universitet.
Lika många
Forskarnas resultat pu
•
Den friska hjärnan
Hjärnbarkens nervceller består av en cellkropp med cellkärna och dendriter. Från cellkroppen går en längre utlöpare (axon) till nervtrådarna. Där sitter synapserna som fungerar som kontaktytor mellan nervcellerna.
Mellan synapserna överförs impulser som får oss att reagera, tänka och handla. Impulserna leds blixtsnabbt från nervcell till nervcell och vidare till våra olika muskler. Överföringen regleras av olika signalsubstanser.
Den sjuka hjärnan
Plack
Vid Alzheimers sjukdom bildas små klumpar vid nervtrådarna, sä kallade amyloida plack. Det består främst av beta-amyloid, ett slags protein som även förekommer i en frisk hjärna. Placken uppträder först i hippocampus (hjärnans minnescentrum) och sprider sig efterhand till andra delar av hjärnan.
Fibriller
Den andra typiska hjärnförändringen vid alzheimer är fibriller, även kallade tangles. Det är små trådlikande strukturer som bildas av proteinet tau inuti cellkroppen. Fibrillerna hindrar