Hur förr i tiden

Den här artikeln handlar om hur vår tids känslor av rastlöshet skulle ha tett sig för en människa från förr i tiden. Avsikten är inte att förminska de känslor och rädslor som finns, utan att ge en inblick i hur livet såg ut förr och hur människor i alla tider har klarat sig, på ett eller annat sätt, trots svårigheter och utmaningar i livet.

I Finland har vi nu levt en annorlunda vardag redan under en längre tid. Känns tiden inomhus för lång? Är det frustrerande att inte få träffa vänner? Börjar du få nog av åsynen av dina familjemedlemmar?

Låt oss ta ett hopp tillbaka i tiden och se hur de saker som du kanske irriterar dig på i coronatider, skulle ha tett sig ur ett 1800-tals perspektiv.

Tonåringarna vankade inte rastlöst omkring därhemma för många av dem hade flyttat hemifrån genast efter skriftskolan och börjat jobba.

Coronatidens dilemma 1: Det finns ingenting

•

Energi förr i tiden

Syfte

Att fundera på hur man använde energi för 100 år sen.

Det här behövs

• Papper och penna
• Eventuellt boken om Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren

För hundra år sedan fanns inte något utbyggt elnät. Tvätt torkades utomhus, hästar användes istället för traktorer, vatten bars in, väderkvarnar malde säd, timmer flottades på älvarna till sågverk och så vidare.

Gör så här

1. Diskutera med eleverna, och visa eventuellt bilder.
   – Hur gick jordbruket till för 100 år sedan?
   – Till vad användes energin och på vilket sätt? Använd gärna  Emil i Lönneberga som exempel. Hur levde hans familj och på vilket sätt gick det åt energi, exempelvis i jordbruket, i ladugården, i köket, i skogen, för att tvätta kläder och så vidare.
2. Fråga sedan hur elevernas morgon såg ut idag, på vilket sätt använde de energi? Hur hade morgonen sett ut för 100 år sedan? Låt eleverna beskriva skillnaderna i text och bild.

•

Se hur det såg ut hos dig förr i tiden – nu kan du ladda ner kartor från 1700-talet

– Vi har digitaliserat stomkartan som hör till generalstabskartan. Så nu finns den digital och nedladdningsbar för allt och alla, säger Mattias Schönbeck, utredare hos Riksantikvarieämbetet.

Med hjälp av kartorna kan man till exempel se var det förr fanns våtmarker eller ängar, något som är värdefullt vid restaureringar. Men också släktforskare kan få glädje av det gamla materialet som nu går lätt att ladda ner.

– Kartor är jätteintressant. Folk blev tokiga, säger Mattias Schönbeck.

Se mer om detta i klippet ovan!

Stomkartorna är i skalan 1:50 000 men grundar sig på äldre lantmäterikartor, storskiftes- och lagaskifteskartor i andra skalor.

De äldsta kartunderlagen är från cirka  1700, de yngsta från cirka 1900.

Nu finns de i digital form, nedladdningsbara i formaten jpeg eller tiff.

Källa: Riksantikvarieämbetet

Kartorna kan laddas ner via Naturvårdsverket hemsida.

Uppdaterad