Förstå hur andra
•
Egenvårdsprogram
Dessa färdigheter är bra att ha i många jobbiga situationer som kan förekomma i ett parförhållande. De är användbara både för den som är svartsjuk och för den som svartsjukan riktas mot.
Visa att du förstår
Att uttrycka förståelse verkar lugnande och tröstande, och främjar ett konstruktivt samtal. Det minskar på negativiteten och skapar närhet och förtroende. Att uttrycka förståelse och acceptans för den andra personens upplevelse är ett effektivt sätt för att ge stöd.
- "Det är inte konstigt att du tycker att du blir trött på den här situationen."
Måste man tycka likadant?
Att visa förståelse betyder inte att man accepterar ett skadligt beteende gentemot sig själv eller andra. Men man kan förstå vad det är som ligger bakom det skadliga beteendet. Dessutom kan man förstå andras känslor och tankar även när man inte håller med.
Medkänsla eller bagatellisering?
I nära relationer behövs medkänsla; det är svårt att stå ut med att bli bagatelliserad. I en krissi
•
Hantera dina känslor och förstå andras
Känslor - en helkroppsupplevelse
Känslor, eller affekter som de kallas inom vetenskapen, är komplexa processer som innefattar hela kroppen. Starka känslor kan till exempel få oss att andas häftigare, höja pulsen, få oss att svettas och bli illamående. Men varför finns de? Svaret är enkelt: för vår överlevnads skull. Känslorna fanns före språket och är ett verktyg för att kommunicera både med andra och med oss själva. Våra känsloyttringar hjälper, eller stjälper, effektivt våra möjligheter att överleva fysiskt och socialt i en grupp. Idag är det inte lika ofta som vi är i situationer där fysisk överlevnad ligger i potten, men känslorna och deras uttryck är lika starka som för 200 000 år sedan.
Olika sorters känslor och deras triggers
Man brukar dela in våra känslor i nio positiva och negativa så kallade ”grundaffekter”: glädje, nyfikenhet, förvåning, sorg, ilska, oro, skam och äckel.
Känslorna utlöses av olika anledningar, så kallade tr
•
Konsten att känna med andra
Liksom andra egenskaper varierar den empatiska förmågan i befolkningen. Viss forskning tyder på att kvinnor överlag är mer empatiska än män. Skillnaden är som störst tidigt i livet, hos barn, och minskar högre upp i åldrarna. Men variationen inom grupperna är stor, många män är känsligare än den genomsnittliga kvinnan.
– På ena extremen finns människor med hög empatisk känslighet som mår väldigt dåligt av andras lidande. På den andra finns till exempel personer med psykopatiska personlighetsdrag, som har svårt att påverkas av andras känslor, säger Andreas Olsson.
Men empati handlar inte bara om att bry sig om andra. Andras upplevelser är också en användbar kompass för den egna individen.
– Det finns mycket forskning om hur det går till när vi lär oss av egna erfarenheter. Men vi lär oss också i hög grad av andra människor, och då spelar det roll hur vi uppfattar den andres perspektiv. Men hur det går till och vilken roll empati spelar vet vi inte