Hur funkar tåget
•
Elektrifierad järnväg
Elektrifierad järnväg, även elektrisk järnväg, är en järnväg där tågen drivs med elektricitet via kontaktledning eller strömskena från en matningsstation. Återföring sker via rälsåterledning till matningsstationen. Strömskena finns på många tunnelbanor och vissa järnvägslinjer, bland annat i södra England och i New York.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Den första järnvägen för persontrafik öppnades i England 1825 med Stevensons lok. Först 50 år senare, år 1879, byggdes den första elektrifierade banan på en utställning i Berlin (endast 300 m). I Sverige var Boxholms bruk först med ett elektrifierat industrispår 1890 (endast 11 kW och 220 Vlikström). En tidig elektrifierad järnväg för persontrafik i Sverige var Djursholmsbanan som blev elektrifierad 1895 och som matades från ett eget kraftverk med 650 V likström.[1]
År 1902 tillverkade företaget Westinghouse det första lokomotivet för 1-fas (växelström15 Hz). 1905 startade Statens Jär
•
Så funkar järnvägen
När man säger järnväg tänker de flesta på själva rälsen som tågen kör på men järnvägen inkluderar många fler delar än så. Även signaler, teleteknik och kontaktledningens delar är idag en del av vår elektifierade och faktiskt högteknologiska järnväg. Alla delar hänger ihop och kommunicerar ofta med varandra, lokföraren och tågtrafikledaren. Allt för att bibehålla den mycket höga säkerheten.
Bilden nedan visar järnvägens huvudsakliga delar.
Banans olika delar
Inom banteknik delar man in banan i banunder- och banöverbyggnad. Banunderbyggnaden består exempelvis av trummor som gör banvallen stabil och säker från exempelvis erosion. Banöverbyggnaden är i sin tur det vi se när vi tittar på järnvägen. Ballasten (makadamsten
•
Se vår video från Hubbovägen utanför Västerås som är filmad både från vägen och från förarhytten:
Vägar och järnvägar kan korsa varandra på två sätt. Antingen planskilt (exempelvis en bro eller viadukt) eller i samma plan; en plankorsning. Denna artikel handlar bara om plankorsningar.
Typer av plankorsningar
Den enklaste formen av plankorsning är de obevakade. De har ingen teknisk utrustning som varnar för tåg. Deras beteckning är K om de har kryssmärken, annars O.
De övriga plankorsningarna finns i följande varianter:
| Typ | Beteckning |
| Helbommar samt ljud- och ljussignaler | A |
| Halvbommar samt ljud- och ljussignaler | B |
| Endast ljus (ovanlig) | C |
| Endast ljud (ovanlig) | D |
| Ljud- och ljussignaler | CD |
| Ljud- och ljussignaler med gångfålla | CDGF |
Start av varningssignalering
På ett visst avstånd från järnvägsövergången, beroende på järnvägens hastighetsbegränsning, känner systemet av när ett tåg kommer och börjar då varna med ljud och ljus och därefter fäll