Hur länge lever lind

  • Nackdelar med lind
  • Lind doft
  • Vad används lind till

    • •

    Det står fem lindar framför boningshuset. De är typiska hamlingsträd, korta, ihåliga och utan större grenar. Dessutom är grenarna jämnlånga, så det är tydligt att de har hamlats för bara några år sedan. Och nu är det dags igen. De har vuxit till sig så att ljuset inte når in i huset.

    När man beskär ett träd och sparar löven till vinterfoder för djur, då hamlar man. Det är en gammal metod. Man har hamlat redan innan man började med hö som vinterfoder. Hamlade träd kan se döende ut länge. Att hela stammens mitt ruttnat bort är inget problem. Hamlade träd lever längre än andra, kanske beror det på att de är mindre och inte lika känsliga för stormar som knäcker andra gamla träd.

    Träd är olika känsliga för att beskäras. Lind är klart tåligast, vide, sälg, alm, ask och al är ganska tåliga. Asp är klart känsligast, bok, ek och björk är nästan lika känsliga. Så en björk kan dö om den förlorar flera grenar medan en lind bara sätter fart och skjuter ut nya.  Den som vill veta mer letar upp

    •

    365 saker du kan slöjda

    Trädet

    Linden invandrade från Danmark för ca. 7 500 år sedan. Den vanligaste vildväxande linden i Sverige är skogslinden, Tilia cordata. Den växer naturligt upp till mellersta Sverige men förekommer även i enstaka bestånd i södra Norrland.

    I Sverige finns även den lindart som är vanlig i resten av Europa, Tilia platyphyll. I Sverige kallar vi den för bohuslind eftersom den endast finns i Bohuslän. Det har också odlats fram en korsning av skogslinden och bohuslinden. Den kallas parklind och är vanlig i alléer, vid vägkanter och i parker.

    Bladen är hjärtformade och taggiga. Linden blommar i juli med gulvita väldoftande blommor. Frukterna mognar under hösten. De består av små bruna frön i klase som sitter vid en ca 5 cm lång vinge. Barken är brungrå med längsgående sprickor och bildar med åldern en gråaktig skorpbark.

    Fritt växande träd utvecklar grova grenar långt ner på stammen. I skogsbestånd har linden en rak kvistfri stam och en tät yvig krona.

    •

    Lindsläktet

    Lindsläktet (Tilia)[1][2] är ett släkte med träd som har hjärtformiga sågtandade blad, och ingår i familjenmalvaväxter.[1] Släktet omfattar omkring 50 arter varav två förekommer i Sverige, bohuslind och lind (även kallad skogslind). Lindar kan uppnå en ålder av 800–1000 år. Dess blommor pollineras av insekter. Veden är mjuk och lämpar sig mycket bra till sniderier. Av skiktet mellan bark och ved tillverkas bast.

    Tidigare placerades lindsläktet i den egna familjen lindväxter (Tiliaceae) men utifrån genetiska studier placeras idag släktet i familjen malvaväxter.

    Plantering och bruk

    [redigera | redigera wikitext]

    Lindsläktets arter går lätt att plantera och är i hög grad användbara, eftersom de tål att klippas och skäras nästan hur som helst och därför kan ges de former man önskar i en parkanläggning, allt ifrån den höga, smärta trädformen i ett allévalv, där parklinden kan uppnå 25 meters höjd[3], ända till det låga, busklika flätverket i en trädgård