Hur kom våffeldagen till
•
Våffeldagen 2024 – därför firar vi våfflans dag
Våffeldagens historia – hur vårfru blev våffla
Vårfrudagen, Marie bebådelsedag och våffeldagen – kär dag har många namn. Vad är egentligen vad och varför äter vi våfflor i slutet på mars? Här kommer den korta versionen!
Marie bebådelsedag är från början en kristen högtid och markerar dagen då jungfru Maria fick beskedet av ängeln Gabriel att hon bar på Guds son. Det är alltså därför vi firar den 25 mars – nio månader innan Jesus ska ha fötts.
Dagen kom sedan att markera skiftet från vinter till vår i det som kallas vårfrudagen. Årstidsväxlingarna var än viktigare i bondesamhället än hur vi tänker på dem idag, och här firades starten på vårbruket och att det nu började bli ljusare. Fram till mitten av 1700-talet var även vårdagsjämningen alltid på vårfrudagen.
Var kommer våfflorna in i bilden?
Okej, det är lite smårörigt, men språkligt går det faktiskt att följa våfflorna hela vägen tillbaka till jungfru Maria och Marie bebådelsed
•
Därför blev Marie bebådelsedag våffeldagen - allt om den kristna högtiden
Foto: Erica Dahlgren och Jurek Holzer/ SVD/ TT
Guider |
Den 25 mars är det våffeldagen. Dagen går även under namnen Vårfrudagen och i evangelieboken heter den jungfru Marie bebådelsedag. Dagen infaller nio månader före jul, och firas då jungfru Maria får veta att hon är havande på den här dagen.
En artikel för dig som nyligen fått en uppgift i Svenska kyrkan eller bara är nyfiken.
När är våffeldagen?
Våffeldagen infaller den 25 mars varje år och den en kristen högtid.
Dagen har firats sedan 600-talet i kristna länder.
Marie bebådelsedag var en röd dag i almanackan
År 1953 avskaffades jungfru Marie bebådelsedag som en röd dag. När helgdagen avskaffades flyttades det kyrkliga firandet till den söndag som infaller mellan den 22 och 28 mars.
>> Prenumerera på Kyrkans Tidning
När påsken infaller tidigt högtidlighålls Jungfru Marie bebådelsedag söndagen för
•
Marie bebådelsedag och Våffeldagen
Många seder och bruk
Helgdagen sammanfaller med den tid på året då våren kommer, vilket i alla tider gett anledning till att fira – även före kalendrarnas tid. I den julianska kalendern Öppnas i nytt fönster., som gällde till år 1753 i Sverige, var vårdagjämningen Öppnas i nytt fönster. satt till den 25 mars.
Eftersom årstidsväxlingarna var så viktiga i det gamla bondesamhället finns många folkliga traditioner och seder knutna till dagen. Etnologen Sigfrid Svensson skriver i sin bok Bondens år att ”ingen enskild högtidsdag har i så hög grad som vårfrudagen utgjort en märkesdag för arbetsliv och naturförhållanden”.
Bara i Avdelningen för arkiv och forskning i Göteborg finns över tusen folkminnesuppteckningar som gäller Vårfrudagen. När man bläddrar bland registerkorten får man en aning om de många seder och bruk som i olika tider och platser knutits till dagen. Nedan följer några exempel, hämtade från noteringarna på korten (arkivuppteckningarna