Hur många var hunnerna


  • Slogs vilhelm i
  • Hunnerna mulan
  • Hunnernas kung
  • Oden-myten kan spåras till Asien

    Det var i slutet av 300-talet som hunnerna vällde in i Europa från stäpperna i öster. De hade sina rötter i nuvarande Mongoliet, och använde hästen som sitt främsta vapen.

    Arkeologen Lotte Hedeager är en av Nordens främsta experter på den här tiden. Hon jämför hunnernas erövringskrig med vikingarnas attacker 400 år senare. 

    – De kunde förflytta sig med en hastighet som gjorde att folk runtomkring var helt värnlösa. För dem som såg det måste det ha varit en fullständig chock, säger hon.

    Tog över stora landområden

    De germanstammar som kom i hunnernas väg hade bara två saker att välja på: att fly eller att underkasta sig.

    Till slut kontrollerade ryttarnomaderna ett jättelikt område från Friesland i väster, via den baltiska kusten till Krim i öst.

    Inflytande i Skandinavien

    Lotte Hedeager tror att deras inflytande mycket väl kan ha sträckt sig ända upp till Skandinavien under de dryga 70 år som deras välde varade.

    – Jag tror att det är otänkbart

    Hunner

    Hunner

    Centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna 

    Hunnerna var en centralasiatisk befolkningsgrupp som ingick i de eurasiska nomaderna. Deras ursprung är omtvistat när de dyker upp i Europa omkring 375 e.Kr.

    Hunnernas härjningar i Europa

    [redigera | redigera wikitext]

    Omkring år 370 dök hunnerna upp vid Svarta havet och underkuvade år 375ostrogoterna, som då leddes av Ermanarik. Denna erövring blev startskottet till den germanska folkvandringen. År 395–396 gjorde hunnerna ett omfattande plundringståg i Syrien och Mesopotamien. Hunnerna var bitvis splittrade, men senast år 432 lyckades Rua ena hunnerna under sitt styre, med basen i nuvarande Ungern. I mitten av 400-talet invaderade hunnerna sydöstra och centrala delarna av Europa under ledning av den beryktade ledaren, Attila. År 451 besegrades hunnerna och ostrogoterna grundligen av Västrom i allians med visigoterna i slaget vid Katalauniska fälten. Efter Attilas död år 453 o

    Attila

    För andra betydelser, se Attila (olika betydelser).

    Attila (cirka 406–453) var hunnernaskung434–453. Han kallades av samtiden Guds gissel. Attila härskade över ett stort antal folk främst i östra Europa. Hunnerriket var Europas största rike i sin tid och sträckte sig från Donau upp till Östersjöns sydkust, och från Svarta havet in i Centraleuropa. Två gånger invaderade han Balkan och nådde andra gången fram till Konstantinopel som omringades. Han nådde Orléans och han drev påven från sitt residens i Ravenna. Han förekommer i de nordiska fornaldarsagorna under namnet Atle.

    Biografi

    [redigera | redigera wikitext]

    Attila blev kung tillsammans med sin bror Bleda efter farbrodern Rua. Tillsammans ledde de erövringskrig fram till Bledas död 445; Bleda ska ha dödats under en jaktutflykt, och det påstås att det var Attila som beordrade mordet på brodern.

    Hunnernas fortsatta erövringståg hejdades av romarna och en allians av västgoter och andra germanfolk i slaget