Hur många olika celler
•
Nu får vi stenkoll på alla våra celler
Kroppen runt – några celltyper
Alla kroppens celler bär på samma DNA. Deras karaktär bestäms av vilka gener som är aktiva och på så sätt avgörs celltypen. Vi listar fem celler med karaktär.
Radiala gliaceller
De visar vägen. De radiala gliacellerna är ursprunget till alla hjärnans celler. De är nödvändiga för att nervsystemets celler ska vandra till sina rätta platser i kroppen under embryoutvecklingen. De kan anta många olika former och funktioner. I vissa delar av den vuxna hjärnan finns de kvar och fortsätter att bilda nya nervceller.
Ependymalceller
De pumpar på. I hjärnans vätskefyllda hålrum, ventriklarna, sitter ependymalcellerna och bildar ett membran mellan hjärnan och ryggmärgsvätskan. Deras viktigaste funktion är att producera och med sina utskott, cilier, pumpa runt ryggmärgsvätskan. Om ependymalceller isoleras fortsätter de mekaniskt att pumpa även utanför kroppen. 1999 upptäckte Jonas Friséns forskargrupp att de också
•
I den här artikeln kommer vi att gå igenom de tre huvudtyperna av celler som levande organismer kan vara uppbygda av: bakterieceller, djurceller och växtceller. Vi kommer även att titta närmare på några av de viktigaste delarna eller organellerna som cellerna består av, och diskutera vilken funktion dessa har i cellen.
Bakterieceller
Bakterieceller tros vara den allra första typen av celler som uppstod på jorden. Det är relativt enkelt byggda, och är därför lite enklare att förstå sig på än andra celltyper.
Först och främst har de ett cellmembran och en cellvägg som avgränsar dem från omgivningen och ger struktur. Cellväggen skyddar också bakterien, och många läkemedel mot bakterier (bland annat penicillin) verkar genom att förstöra detta skydd.
På utsidan finns också små ”spröt”, pili, som bakterien kan röra sig med.
Genom membranet tas näring upp som bakterien behöver för att överleva. Det är också här som energi utvinns ur näringen.
Inne i själva cellen finns cyt • I det storskaliga internationella FANTOM5-projektet har forskare från hela världen skapat en atlas som visar vilka gener som används i stort sett alla de celltyper som människan består av. Fem forskargrupper vid tre olika institutioner vid Karolinska Institutet har deltagit i arbetet som nu presenteras med samordnade publikationer i flera vetenskapliga tidskrifter, däribland Nature och Blood. Efter flera års arbete utfört av över 250 forskare på 114 laboratorier i fler än 20 länder publicerar FANTOM5-konsortiet en serie sammanhörande artiklar i tio olika tidskrifter, varav två kärnartiklar i Nature. FANTOM (functional annotation of the mammalian genome)-projektet initierades vid RIKEN i Japan 2000 med syfte att bygga en heltäckande genkatalog med så kallad cDNA-teknologi. Projektet har sedan dess utvecklats och nått fram till ett femte stadium och närmare svaret på frågan om vad som står skrivet i vår arvsma
Forskare visar hur DNA läses och regleras i kroppens alla celltyper