Hur får man ankor


  • Tama ankor
  • Kan ankor flyga
  • Tamankor
  • Ankskötsel

    En sjö eller ett vattendrag är det allra bästa för naturlig ankskötsel. Här finner dessa simfåglar en stor del av sin föda i form av vattenväxter och vattendjur. Det går också bra med en damm eller en balja där de kan simma. I trädgårdarna kan ankor efter skörd göra stor nytta genom att äta sniglar och ogräs.

    Foder

    Basfodret kan utgöras av krossad säd eller ”hönsfoder”. Ankor vill gärna blöta ut sitt foder i vatten och far som skottspolar mellan foder- och vattentråg. För att hålla ströet torrt, kan trågen placeras utomhus eller i en avskild del av ankhuset.

    Ruvning

    De flesta ankor värper fler ägg än de kan ruva. Över 100 ägg per år är vanligt. Ankor kan vara lite slarviga med var äggen värps och med ruvningen. En god ruvanka är viktigt att ha i flocken. Ruvningstid ca 28 dagar (myskanka ca 34 dagar). Insamlade färska ägg kan med fördel användas i hushållet, t ex vid bakning.

    Många andrikar är våldsamma i sin uppvaktning av honorna och en och annan k

    Författare Ämne:  Ankor För Nybörjare  (läst 27389 gånger)


     


    Inloggade just nu

    Forum

    Om tidningen Åter



    - Verkar vara en mycket användbar tidning!

    /Marcus

    Nya inlägg

    Nytt i ditt landskap

    För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
    Logga ineller
    registrera dig.
     

    Nya annonser

    Registrering och godkännande för fjäderfän och andra fåglar i fångenskap

    Du som är ansvarig för en plats med fjäderfän eller andra fåglar i fångenskap ska registrera den hos Jordbruksverket innan du tar djur dit. Vi kallar platsen för anläggning. Det gäller oavsett hur många djur du har och oavsett syftet med djurhållningen. Det gäller alla fåglar med undantag för fåglar som du har som sällskapsdjur privat i hushållet utan kommersiellt syfte, till exempel kanariefåglar. Syftet med registreringen är att vi ska kunna spåra djuren om det blir ett sjukdomsutbrott. 

    Du ska alltid registrera din anläggning om du har höns, kalkoner, pärlhöns, ankor (inklusive gräsänder), gäss, vaktlar, duvor, fasaner, rapphöns och strutsfåglar, Ratitaes.

    Om du har 350 värphöns eller fler ska du förutom registrera anläggningen även registrera fler uppgifter. Det gör du i samma e-tjänst. I dessa fall väljs värphöns som djurart.

    Om du har värphöns som bara används som avelsdjur behöver du inte registrer