Hur uppstår tjäle
•
Vi har en god bild över vägarnas status och under sommarhalvåret finns det möjlighet att göra permanenta och större underhållsinsatser. Under vintern gör vi tillfälliga lagningar. Vägar är särskilt utsatta för tjäle eftersom den isolerande snön plogas bort.
Potthål uppstår vid täta temperaturväxlingar
Ett potthål är ett hål i vägens beläggning som uppstår efter påverkan av is, vatten och trafik. Vatten, ökad och tyngre trafik, samt nivån på underhåll i kombination med klimatförändringar påverkar vägens skick. Ju äldre beläggning, desto större risk.
Många växlingar mellan plus- och minusgrader, samt vatten som tränger ner i vägkonstruktionen, gör att skador som potthål och sprickbildningar kan uppstå.
Sedan lång tid tillbaka har de
•
tjäle, tjälfrusen jord, tjälfrusen mark
företeelse då vattnet i marken har frusit till is. Två tillstånd förekommer. Det första – hårdfrusen jord – karakteriseras av att allt markvatten är fruset förutom en mindre del som är underkylt. Marktemperaturen är lägre än 0 °C och varierar med luft- och snötemperaturerna, om båda är lägre än 0 °C. Det andra tillståndet, som råder under perioderna med tjälbildning och tjällossning, karakteriseras av att vatten, is och luft förekommer samtidigt i jorden. Marktemperaturen är konstant, 0 °C, och omsättningen av värme, latent, kan vara betydande.
Tjäle är allmänt förekommande under vintern i de kalltempererade klimatzonerna. I finkornigare jordar, speciellt i mjälajordar, finns mycket vatten, och jordarnas vattenledande förmåga är god. Stora mängder vatten kan alltså röra sig från ett lager till ett annat. Vattnet ackumuleras där frysningen sker och det bildas kraftiga linser av massiv is, som kan bli 10–20 cm tjocka. Denna is orsakar en stor u
•
Tjäle
Tjäle uppstår när jordtemperaturen når fryspunkten för vattnet; när vattnet i marken fryser till is. Detta sker vid långvarigt kallt klimat. Tjäle gör att marken är mycket svår att gräva i. När vatten fryser till is, ökar volymen med 9 %. Isens expansion kan orsaka skador på tekniska installationer i marken, till exempel på vägar och byggnadsgrunder. Rör för vatten är känsliga och läggs på tjälfritt djup. Djupet som tjälen når ner till är olika i olika trakter och erfarenhet av olika tjäl-år är också viktig. När tjäle råder året runt kallas det permafrost. I torvmarker i områden med permafrost förekommer så kallade palsar, som består av uppfrusen torv och kan bli flera meter höga. Palsmyrar förekommer i Sverige framför allt från Vindelfjällen och norrut längs med fjällkedjan.
Tjällossning kallas det när marken på våren tinar upp så att tjälen går ur.
Jordars tjälfarlighet
[redigera | redigera wikitext]Jord med högre kapillaritet är mer tjälfarlig. Värst