Hur vanligt plötslig
•
Plötslig spädbarnsdöd ökar igen
[NYHET 2011-10-24] Efter en kraftig minskning till följd av en stor informationskampanj 2006 ökar nu antalet fall av plötslig spädbarnsdöd igen visar en studie från Karolinska Institutet. Orsaken är brist på information till nyblivna föräldrar tror forskarna.
Förra året dog 27 barn i plötslig spädbarnsdöd. Det är dubbelt så många som för fyra år sedan visar en studie från Karolinska Institutet som bygger på statistik från Rättsmedicinalverket. Ökningen beror enligt forskarna på bristfällig information till nyblivna föräldrar om hur risken för plötslig spädbarnsdöd kan minskas. Åtgärderna är nämligen enkla: att inte röka, att lägga barnet på rygg i en egen säng och att inte ha för varmt i rummet där barnet sover.
- De här siffrorna är så alarmerande att en ny kampanj måste till snarast för att stoppa utvecklingen, säger Miriam Katz-Salamon, docent i barnmedicin och andningsfysiolog. Vi kan inte vänta p
•
Plötslig spädbarnsdöd
Orsakerna till plötslig spädbarnsdöd är ännu inte kända, trots omfattande forskning. Antalet barn som dör i plötslig spädbarnsdöd har minskat de senaste trettio åren.
Plötslig spädbarnsdöd kallas på engelska för ”Sudden infant death syndrome” (SIDS). Den nu gällande definitionen av SIDS lyder: Ett spädbarn som dör plötsligt och oväntat utan att dödsorsaken kan fastställas på grundval av anamnes, inspektion av dödsplatsen och rättsmedicinsk obduktion.
Ålder för plötslig spädbarnsdöd
I Sverige föds ungefär 100 – 117 000 barn per år, fler pojkar än flickor. Under barnets första månad i livet är plötslig spädbarnsdöd ytterst sällsynt. Vanligast är det vid två till tre månaders ålder, för att sedan avta. Cirka 80 procent av fallen har inträffat före sex månaders ålder och i alla undersökningar finns det fler drabbade pojkar (cirka 60 procent) än flickor.
Incidensen (antal nya fall i en befolkning under en viss tid) av plötslig spädbarnsdöd varierar öve
•
Vanligt med hörselnedsättning och yrsel
Hörselnedsättning är vanligt förekommande hos personer över 60 år (65 procent). En hörselnedsättning som kommunikationshinder och därmed risk för social isolering bör rehabiliteras med hörhjälpmedel via primära hörselvården. Ensidig och plötsligt påkommande nedsättning av hörseln ska alltid remitteras till ÖNH-specialist. Långdragen bullerexponering, kroniska otiter och genetiska faktorer bidrar till tidig/uttalad nedsättning. Plötslig hörselnedsättning (incidens:10/100 000) är oftast relaterad till inneörestörning. Peroralt kortison i hög dos (prednisolon 60 mg i fem dagar, sedan nedtrappning med 10 mg per dag i fem dagar) verkar kunna förbättra prognosen om det sätts in inom 72 timmar. Om en specialistbedömning inte kan garanteras inom 72 timmar bör patienten sättas in på högdoskortison, antingen på vårdcentralen eller på akuten, om det inte är kontraindicerat. Behandling ska prioriteras, bekräftelse fås via hörselprov och vidare utredning