Hur många metan koldioxid

  • Vad är växthusgaser
  • Vad är metan
  • Var bildas metangas

    • •

    Metan

    Koncentrationen av metan i atmosfären har mer än fördubblats på hundra år. Under de senaste 650 000 åren har koncentrationen av metan pendlat mellan 400 och 700 ppb (engelska parts per billion = miljarddelar på svenska), för att under 1900-talet stigit kraftigt upp till dagens nivå på över 1900 ppb (1908 ppb, 2021).

    Metan bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Detta äger rum till exempel i våtmarker såsom risfält och torvmossar. Även idisslande djur, bland annat nötboskap utsöndrar ansenliga mängder metan. Ytterligare en källa för metan är avfallsdeponier.

    Troligen stora reservoarer

    Det är osäkert hur mycket metan som finns på jorden, men med nuvarande utvinningstakt skulle de kända reserverna räcka i 60 år till. Metan utgör omkring 30% av den globala användningen av fossila bränslen. Kol står för en lika stor del medan oljan i princip utgör de resterande 40 procenten.

    Metan läcker även ut i atmosfären vid utvinning och transport av fossila bränslen. Den ol

    •

    Metanhalten i jordens atmosfär har mer än fördubblats på hundra år. I dag svarar den för ungefär 20 procent av den växthuseffekt som alla gaser utom vattenånga står för. Koldioxid bidrar med hela 70 procent. Men till skillnad från koldioxiden uppehåller sig metanet bara åtta år i jordatmosfären, eftersom metangasen som frigörs vid jordytan omvandlas till koldioxid och vatten högre upp i atmosfären.

    Redan metanets ursprung är en omtvistad fråga. Man vet att en del är resultatet av nedbrytning av organiskt material i syrefria miljöer, som torvmossar och risfält. Matsmältning hos kossor och andra idisslare står för nästan en femtedel av metanutsläppen i luften. Processen liknar den som gett upphov till kol och olja.

    Men det finns också en del metan på jorden som inte har organiskt ursprung, på samma sätt som på andra ställen i världsrymden. På Saturnus måne Titan, till exempel, flyter sumpgas, som metan också kallas, i tusentals sjöar, och atmosfären innehåller mellan en och två pr

    •

    Senast uppdaterad: 2024-01-02

    Växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen. De mest kända växthusgaserna är koldioxid (CO2), dikväveoxid (N2O) och metan (CH4). Det finns dock andra gaser som också spelar en viktig roll för jordens klimat.

    • Fluorerade gaser och känt som F-gaser är en grupp av industriellt framställda gaser som inkluderar hydrofluorokarboner (HFCs), perfluorokarboner (PFCs) och svavelhexafluorid (SF6). Dessa gaser används i olika industriella applikationer, såsom kylmedel, lösningsmedel och i halvledarproduktion. Trots att de släpps ut i mindre mängder jämfört med CO2, har de en mycket starkare växthuseffekt. Till exempel är den globala uppvärmningspotentialen för vissa HFCs tusentals gånger större än för CO2.
    • Ozon (O3) i troposfären bildas nära jordytan genom kemiska reaktioner mellan solstrålning och luftföroreningar som kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska föreningar (VOCs). Denna typ av ozon bidrar till växthuseffekten och har även skadliga hälsoeffek