Hur många standardiserade
•
Standardiserade medarbetarenkäter eller inte?
Idag efterfrågar många standardiserade medarbetarenkäter att beställa. Vi menar att det många gånger är bättre att designa enkäten efter det företag som ska använda och genomföra enkäten. I följande artikel listar vi för och nackdelar med både standardiserade enkäter och egen formulerade medarbetarenkäter.
En vanligt förekommande fråga när man ska genomföra medarbetarundersökningar är om man ska använda standardiserade frågeformulär eller inte. Det kan vara formulär som är validerade och har skapats, samt används inom akademisk forskning. Det kan också vara andra frågeformulär som har använts av andra organisationer så att man kan jämföra sina resultat.
För- och nackdelar med standardiserade medarbetarenkäter
Fördelar: En fördel med att använda standardiserade enkäter är att de har använts många gånger. Det gör att man nästan alla gånger ve
•
Vad är poängen med standardiserade test?
Som testadministratör hade man inte bara en relevant högskoleutbildning i botten utan också en gedigen testutbildning face-to-face, och i manualen fanns ett helt kapitel med administreringsanvisningar som steg för steg och på detaljnivå beskrev exakt hur testet skulle administreras. Förutom självklara aspekter som tidtagning vid begåvningstest fanns tydliga instruktioner om hur testmiljön skulle utformas (t.ex. utrymme – hur testpersoner skulle placeras, temperatur, möjlighet till toalettbesök, ostördhet) och det lades även stor vikt vid den sociala miljön kring testningen, med fokus på motivation och tolkning av uppgiften. Varje testperson skulle vara villig att svara ärligt, inte vara orolig för testningen, och förstå vad som förväntades. Allt detta för att ge varje enskild testperson så goda möjligheter som möjligt att prestera och känna sig trygg i att svara uppriktigt och sanningsenligt. Exakta instruktioner gavs också för administrerin
•
Ett sekel av standarder
Standarder är en förutsättning för att tillverkning och handel ska vara rationell. Det hade Sveriges industriförbund och Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA, insett när de 1922 tog initiativet till att Svenska Industrins Standardiseringskommission bildades.
A4 blir den första svenska standarden
Svenskt standardiseringsarbete har alltid haft en bred förankring med representanter från det aktuella området. Arbetet har alltid bedrivits i privaträttslig form och aldrig av någon myndighet.
De första svenska standarderna skapades 1923. Då beslutade man sig också för i vilket format standarderna skulle tryckas. Det blev A4-formatet som gick vinnande ur striden. Ett tidigt exempel på ett lyckat standardiseringsarbete har resulterat i att vi idag tar för givet att vårt A4- eller A5-papper passar till de flesta skrivare, kuvert, pärmar och mappar.