Hur går en solförmörkelse
•
Sök
Av en trevlig slump råkar solen och månen se ungefär lika stora ut på himlen. Solen är 400 gånger större, men månen 400 gånger närmare, så vinkelstorleken blir densamma. Om månens bana legat i ekliptikaplanet skulle nymånen varje månad ha förmörkat solen, men nu blir det en mer sällsynt händelse. Som det förklaras i avsnittet Förmörkelser är minst två solförmörkelser synliga någonstans på jorden varje år. I många fall blir solen bara partiellt förmörkad, och i andra fall kan månen vara en aning för långt bort, så att solskivan inte riktigt täcks. I ett smalt band på jordytan kan man då se en ringformig solförmörkelse, med en smal oförmörkad rand runt den svarta månskivan. Det verkligt intressanta är dock att månen ibland täcker solskivan så precis att det vanliga starka solskenet släcks helt under några få minuter. I stället framträder solens tunna yttre atmosfär, koronan, som en vit krans kring den svarta månen, och ibland ser man också röda protuberanser längs solranden. Såda
•
Så ser du solförmörkelsen
På fredag lägger sig månen framför solen, men hur mycket man kan se av solförmörkelsen beror på var man befinner sig. Solen kommer att vara drygt 90 procent förmörkad i norra Sverige, och ungefär 80 procent i Skåne.
Trots att det bara är en liten bit av solen som sticker fram bakom månen så lyser solstrålarna så starkt att du riskerar skada ögonen om du tittar på solen utan speciella solförmörkelseglasögon. Äger du inte ett par sådana går det också bra att projicera solens strålar på ett papper. Låt strålarna gå igenom en fältkikare och fånga upp dem på ett papper. Du kommer att se en skiva som långsamt glider över solens yta från höger. Och kanske kommer du att känna hur temperaturen sjunker, och kanske förnimma att ljuset förändras. Solen lyser med ett hårdare sken.
Stjärnorna tänds
För att uppleva hela skådespelet ska man befinna sig på en plats där solen förmörkas totalt, och i morgon är det bara på Färöarna och på Svalbard som det är möjligt. Vid
•
Solförmörkelse
Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller delvis blir skymd för betraktare från jorden.
Solens diameter är cirka 400 gånger större än månen men solen ligger 400 gånger längre bort vilket gör att de två himlakropparna är nästan identiskt stora sett från jorden. När månen rör sig i sin elliptiska bana runt jorden, växlar avståndet mellan jorden och månen - från ca 6 % under till ca 6 % över det genomsnittliga avståndet (384 400 km), vilket gör att månskivan varierar i storlek. Även jordens bana runt solen är elliptisk, men i mindre grad. Solskivans storlek varierar alltså också något, men är i de flesta fall lite större än månskivan.
Den första solförmörkelse som dokumenterats inträffade den 5 maj 1375 f Kr. i staden Ugarit.
Eftersom månens bana lutar i förhållande till jordens bana (med cirka fem grader), blir det solförmörkelse endast när banplanen