Hur uppstår vindar enkel
•
Vindar
När monsunregnen drabbar Indien är översvämningar vanliga.
Passar bäst för mellan- och högstadiet
Vindar uppstår när luft är ojämnt uppvärmd. Varm luft ”expanderar”, blir större. Överskottet av varm luft måste ta vägen någonstans. Kall luft ”krymper” och det blir ett underskott. Tänk dig att det bli en grop när luften blir mindre. Överskottet av varm luft ”rinner” mot platser där luften är kall och det finns extra utrymme för att fylla ut ”gropen” När luften färdas mellan platserna säger vi att det blåser.
Högtryck och lågtryck
Tänk dig att all luft från där du står och ända ut till rymden är en pelare av luft. Den pelaren trycker på dina axlar. Du utsätts för ett ”lufttryck”. Om du stod längst upp på en bergstopp skulle pelaren vara kortare och du skulle utsättas för ett lägre lufttryck än om du stod vid en havsstrand. När luft värms upp ökar den i ”storlek” (volym), fast att det är samma mängd molekyler i luften, och stiger uppåt. Den påhittade luftpelaren bli
•
Regn – Luften innehåller vattenånga. Det kallas luftfuktighet. Varm luft klarar att innehålla mer vattenånga än kall luft. Om luften inte klarar att innehålla mer vattenånga kallas det att den är mättad. När mättad luft kyls av (blir kallare) kondenseras ångan (gas) till små vattendroppar (flytande). Det har bildats ett moln. Om vattendropparna blir så stora att de inte kan sväva faller de ner som regn.
Bild: PublicDomainPictures / Pixabay License
Snö – Det sker på samma sätt som när regn bildas. Skillnaden är att det är minusgrader ute. Beroende på luftfuktigheten och temperaturen får snöflingorna olika utseende.
Bild: Kenneth Libbrecht
Dimma – Luften vid marken värms upp under dagen. När det senare blir kallare kyls luften av och vattenångan kondenseras. Ungefär som när moln bildas fast det är nära marken. Återigen, varm luft klarar av att innehålla mer vattenånga än kall luft.
Foto: adege / Pixabay License
Dagg – Fungera
•
Vind
- För andra betydelser, se Vind (olika betydelser).
Vind är flödet av luft i atmosfären. Vindar kan röra sig i alla riktningar – horisontellt, vertikalt och i virvlar. Vindar uppstår oftast på grund av att solinstrålningen varierar på jordytan, något som i sin tur leder till tryckskillnader i atmosfären. Luften rör sig från ställen med högt tryck mot ställen med lågt tryck. Ju större skillnad det är i lufttrycket, desto kraftigare blir vinden. Katabatiska vindar kan uppstå på grund av avkylning över glaciärer.
Namngivning av vinden
[redigera | redigera wikitext]För trakten typiska och årligen återkommande vindar har det ofta givits speciella namn som exempelvis mistral som blåser längs Rhônedalen, sirocco som förekommer i Nordafrikas och Arabiens ökenområden, föhn som ursprungligen härrör från Alperna, bora vid Adriatiska havet och monsun som man vanligtvis kopplar till Sydasien och Östasien. I svenska språket finns namnen Nordan, Sunnan, Västan och Östan som