Hur är wikipedia

Wikipedia är mer än bara ett uppslagsverk. Det är en plattform för kunskap patrullerad av frivilliga som värnar dess kvalitet och neutralitet. Johan Jönsson, författaren bakom boken Wikipedia inifrån, berättar 26 saker om Wikipedia som kanske förvånar dig. 

Den här artikeln bygger ursprungligen på en tråd av Johan Jönsson på Twitter.

1. Wikipedia är en publikation. Det betyder att det finns en idé om vad den vill publicera och hur. Mer så än de flesta förstår.
2. Det finns en skara hängivna redigerare som ägnar sin fritid åt att inte bara skriva utan också ta hand om uppslagsverket. De patrullerar mot vandalism och påhitt, fixar till problem, tar bort sådant som saknar källor eller inte hör hemma där. Jag brukar kalla det för den informella redaktionen.
3. Redigeringar sparas direkt när du trycker publicera. Ingen behöver godkänna dem. Däremot granskas de i princip i realtid av folk som bevakar flödet: Senaste ändringarna på Wikipedia

   •

   Kan man lita på Wikipedia?

   Den som säger att nätuppslagsverket Wikipedia är fullt med en massa strunt har fel. Undersökningar visar att största delen artiklarna på Wikipedia (oftast) är fakta. Men det gäller att minnas att vem som helst kan redigera artiklarna och att informationen därför kan vara felaktig.

   Före internettiden skrevs encyklopedierna av auktoriteter inom olika vetenskapsområden. Bland annat Albert Einstein och Marie Curie publicerade texter för den äldsta encyklopedin som fortfarande ges ut, Encyclopædia Britannica.

   Britannica slutade ge ut en tryckt encyklopedi år 2012 och flyttade ut på internet. Ändå är det Wikipedia som har blivit ett slags allmänt uppslagsverk som också webbens sökmotorer hittar bra.

   Men hur pålitligt är Wikipedia, uppslagsverket som vem som helst kan redigera? Undersökningar visar att Wikipedia som helhet faktiskt är rätt pålitligt. Ändå är det bra att vara på sin vakt. Här är några tips för kritisk informationssökning.

   1. Hur är det med

   •

   Undersök Wikipedia som källa

   Skolans uppdrag

   Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

   Centralt innehåll i samhällskunskap (årskurs 7 - 9)

   Information och kommunikation
   - Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
   - Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.

   Granskning av samhällsfrågor
   - Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspe